Hej
Tack för att du prenumererar på detta nyhetsbrev. Jag ska besvara era frågor kring det som hänt i premiäravsnittet och avsnitt 2.
Vad hände dag 1?
Första dagen när vi åkte ut med båten, fick vi vänta i några timmar innan Robinson starten. Vi fick även vänta en stund på att tävlingen skulle börja.
Det som inte visades i TV är att några av killarna svimmade under inspelningen pga hetta, värmeslag och utmattning.
Det var väldigt ansträngande att tävla och slåss om sandsäckarna. Det som såg ut som sekunder pågick väldigt länge. Jag grävde första sandsäcken och Olivia dök på min sandsäck då hon såg att jag inte "skyddade den". Hon är starkare och längre än mig, så hon ryckte upp sandsäcken och sprang iväg med den.
Då började gräva i en annan sandsäck som ingen grävde upp. Det tog väldigt lång tid och den satt djupare i sanden. Till sist var bara jag kvar med min säck och då dök Hanna och Karin på mig, grävde runt sandsäcken också för att roffa åt sig den.
Som ni ser så brottas vi runt sandsäcken. I verkligheten var det väldigt länge som vi drog säcken och till sist så gav jag upp. Hade inte styrkan att hålla emot Karin och Hanna. Karin var starkast i det här läget och lyckade få över den. Enligt vårt Instagram live video söndag natt (länk nedan) så tror Karin att vi höll med sandsäcken i kanske 20 minuter. Hanna minns ingenting!
Bygga läger på kvällen
Efter tävlingen är vi på stranden och börjar bygga läger. Jag var väldigt ledsen, och arg, många känslor och visste inte heller vad jag skulle förvänta mig framöver. Jag pratade lite kort med folk och hade idéer om lägret, balkarna, hur vi skulle bygga taket. Många kockar och irritation kring hur vi skulle göra. Maureen sa åt mig att lämna byggandet, så jag gick runt och letade efter mat istället.
Det blev mörkt och några av oss badade i havet. Jag badade och sov direkt på sanden ovanpå min ryggsäck med myggnätet virrat omkring mig. Bredvid mig låg Ci.
Folk började prata och berätta om sig själva, korta introduktioner, var dom bor, familj, varför dom har sökt och det var tjejlagets bonding innan folk somnade. Jag vet inte hur dom andra sov, men det var hård underlag, obekvämt, varmt, fuktigt, kliade överallt från myggbetten och insekterna.
Det kröp insekter och vi hörde ljuden i mörkret. Några var lite nojiga över dessa ljud och krypen.
Maureen pratade med mig på kvällen och morgonen också och gav mig råd om att prata med andra och visa mig välvillig. Men det kändes försent, och jag är inte fjäskig person, hade svårt att tänka på hur jag skulle praktiskt hinna med och "bonda" med folk.
Dag 2 och utröstningen
På morgonen får vi brevet om utröstningen och jag minns inte vad jag gör resten av morgonen - jag försöker tänka på fördelar och nackdelar med att åka ut, åka till eventuellt Gränsland eller inte.
Jag minns att jag frågade laget: finns det några taktiska fördelar med att åka till Gränslandet?
Jag fick inga svar och tjejerna uttryckte en osäkerhet kring Gränslandet och sa något i stil med: det är inte säkert att det finns ett Gränsland i år. Eller den som åker ut kanske inte får erbjudandet att åka dit.
Som du redan vet så blev jag enhälligt utröstad av Lag Nord (tjejlaget) och jag blev väldigt ledsen, besviken på att ingen la sin röst på mig. Men jag förstod också att dom ville signalera till Hanna att dom verkligen valde att ha henne i laget.
Nederlaget att åka ut direkt ur Robinson och förlora första tävlingen påverkade mig väldigt starkt. Det kommer du även få se under veckans avsnitt på Gränslandet.
Efter utröstningen fick Pontus och jag vänta några timmar innan Anders dyker upp och ger oss chansen att åka till Gränslandet. Den kvällen sover jag och Pontus på en liten strand, isolerade med en vakt. Ingen mat, bara vatten och försöker bearbeta alla intrycken med att åka ut ur Robinson och in i gränslandet.
Dag 3 - Gränslandet
På morgonen åker vi båt till Gränslandet på förmiddagen, mycket i TV-produktion är väntan och TV står för Tålmodig Väntan. På stranden möts vi av Alexander och Helene. Jag som knappast tittat på Robinson har ingen aning och vilka dessa personer är och är avvaktande.
Pontus är väldigt exalterad över att just dom är på gränslandet med oss.
Vi fixar i lägret, lagar stugan, bygger bänkarna vid lägerelden, försöker hitta mat och orientera oss på den här stranden. Vi hittar bananträd, kassava och surisarna. Ser ni att jag har hittat en frukt som jag håller i handen? Vi kallar dom "surisar". Dom heter Santol även kallad cotton fruit, wild mango steen.
Den kvällen och alla kvällar därefter sover jag i den lilla stugan, på golvet med min ryggsäck.
Det här med tävlingar på Gränslandet är inget jag förstår direkt, det tar mig några dagar att greppa hur det funkar och vilken taktik jag ska köra med.
Dag 4
Vi får en ledtråd om en kista och gräver i evigheter, det syns tyvärr inte heller i TV-rutan. Det hände en annan grej också just i denna skattjakt men det kan jag avslöja senare i Maj när programmet är slut.
Vi är glada att få fler verktyg och sätta igång med att "överleva". Det som jag är mest orolig för är tävlingarna och hur jag ska klara mig. Jag förstår ju snabbt att både Alexander och Helen är drivna spelare som gör allt för att vinna.
Mer reflektioner i nästa nyhetsbrev...
Frågor från er
Vad tänker du vad är viktigast egenskap för att kunna delta i Robinson?
Jag anser att det finns flera egenskaper men Robinson är byggd för att premiera fysisk styrka och uthållighet främst.
Vad var bäst/ värst med att vara med?
Oj stor fråga. Kort kan jag säga att jag har lärt mig väldigt mycket om både hur jag och andra människor fungerar i "kris och otrygga miljöer". Hur vi påverkas av att vara i en utsatt situation utan kontroll eller möjlighet att agera fritt.
Hur det kändes för dig under röstningen, kändes ju väldigt oschysst av tjejlaget?
Jag har besvarat frågan ovan och känner att dom var taskiga men även strategiska. Känslomässigt så kändes det som att dom valde bort mig utan att lära känna mig eller veta vem jag är som person. Eller vad jag kan bidra till laget.
Kokosnötter och bananer åt oss alla!
Zayera
